Snart hemma

Fredrik ringde nyss. Han ska åka tåg från Köpenhamn sent ikväll, så han är hemma imorgon bitti! ;D "Så farligt var det väl inte" tänker väl alla nu. Men om man hade hört honom i fredags när jag pratade med honom, då hade man nog förstått hur de här sista dagarna har känts. Lördagen var värst.

Stackars mamma åker världens långsammaste buss som stannar för pauser hela tiden. Men hon åker med sin körledare Gabriel Forss så jag tror att hon är ganska nöjd ändå. :) (Jag följer hans blogg på tv4.se för att se hur det går på deras resa). Dock tror jag inte att en 60 timmars bussresa är så skön när man har en whiplashskada.

Igår kom jag i säng ganska sent för jag messade och pratade med mamma och Fredrik och sen låg jag och skrämde upp mig själv i mörkret. "Tänk om jag sträckte ut handen för att ta min mobil, och så bah känner jag en annan hand där..." Stöööörd... Jag somnade till slut iaf, men vaknade jättetidigt av en hosta som inte ville sluta. Hann bara slumra till lite sen innan jag tvingades gå upp. Men sen blev jag klar hyfsat fort för en gångs skull och hann med en tidigare t-bana och ett tidigare tåg, värsta bra för då hann jag jobba in lite flex.

Nästa vecka ska jag få följa med på ett kundbesök på torsdagen och sen på fredagen ska jag och en till tjej från min grupp på utbildning för nyanställda. Och vet ni vad? Den är i Stockholm! Fy f-n vad skönt! Börjar 9 gör jag oxå, värsta lyxen! Detta är ju dagen efter min födelsedg, så då gör det alltså inget om jag tar ett glas vin eller öl när jag fyller år. ;) Skönt att slippa gå upp vid 5...


I lördags var jag hos Annika och fick naglarna fixade och fransar och bryn färgade, så nu är jag lite vårfin. På söndagen hade jag besök av min lillebror, min storasyster (som jag inte sett på 2,5 år), hennes kille och deras son som snart är 11 år. Det var väldigt trevligt så jag hoppas att det inte tar lika lång tid till nästa gång.

Igår kväll åkte jag in till stan och mötte upp Bella. Bella och jag har gått på bollgympa tillsammans när vi var i mellanstadieåldern och sen gick vi i samma skola i högstadiet. Vi har aldrig umgåtts så, men det var kul att ses och prata lite om vad andra från skoltiden gör nu osv. En väldigt trevlig kväll med många skratt blev det iaf.

 
Om min hosta kunde ta och försvinna snart... hade varit skönt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback