Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag...

Nu har jag suttit och läst en massa bloggar skrivna av föräldrar vars barn har dött. Fick två gamla nr av Amelia av mamma idag och i den ena fanns det intervjuer med människor som bloggar om svåra saker. Därför hamnade jag på Ludmillas blogg. Ludmillas dotter Linnea hoppade framför ett tåg i maj i år, 14 år gammal. Hur vågar ens en 14 åring göra något sånt? Det värsta är att BUP släppte iväg henne den kvällen utan mammans vetskap.

Man tar så mycket för givet. Längtar efter saker som man inte har istället för att uppskatta det man faktiskt redan har. Självklart måste det vara bra att längta efter och drömma om saker ibland, men inte så pass mycket att man glömmer vad som är viktigt.

Imorrn är det äntligen fredag. Dock har jag skola för ovanlighetens skull. Men skoldagarna går ju rätt fort nu när vi har projekt och jobbar så hårt att vi glömmer bort allt vad pauser och fikaraster heter. Men jag följde iaf med några i klassen och åt lunch på en kurdisk restaurang, det var väldigt gott och otroligt skönt att komma bort ifrån skolan en stund. Jag sov ju hos Fredrik inatt och hade därför ingen matlåda.

Hoppas jag inte får alltför mycket plugg i helgen. Jag bör väl arbeta lite med projektet eftersom jag åker på måndag. Ska höra imorrn vad gruppen vill att jag ska göra.

Skulle ha införskaffat en jacka idag, men jag hittade ingen som kändes helt bra. Frustrerande! Åker antagligen in till stan en sväng i helgen, imorrn tror jag inte att jag orkar, plus att jag måste ta mig till gymmet då jag inte kom iväg idag.

Måste börja förbereda inför resan oxå! ;) Vad fan ska jag ha med mig!? Väskan håller iaf PRECIS de måtten som är tillåtna, hahaha! Men jag behöver ju inte så mycket grejer tror jag... får väl se...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback