Vad vore livet utan er

John: Vill du ha en kram?

Elin: Vem pratar du med?

John: Linda

Jag: ....?

Jag måste ha sett för ynklig ut igår när jag satt vid deras köksbord och var sjukt trött och illamående... Ibland förundras jag över vilken tur jag har när det gäller att träffa underbara människor. Det finns ett helt gäng med underbara tjejer i Stockholm som alltid finns där när jag behöver dem. Och sen här, till och med i lilla Ume, hittar man några underbara människor till som alltid bryr sig och ställer upp. Jag är så lyckligt lottad. Försvinn aldrig ur mitt liv, inte någon av er...

Var bara tvungen att säga det. NU ska jag sooova!

Kommentarer
Postat av: Annika

Jag är kvar! Om jag nu är en av dom underbara tjejerna här nere alltså. Lite fräckt att ta det för givet kanske! ;) Kram gumman

2007-09-14 @ 06:44:57
Postat av: Linda

Det tycker jag inte. Klart att du är en av dom! Kraaam!

2007-09-14 @ 07:37:27
Postat av: Cissi

åhh min sötis.. Vet att en elektronisk kram är långt ifrån lika värmande som en riktig men skickar en iaf. & vilken gullis John verkar vara..
Saknar dig ofantligt mkt!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback