Som om jag inte fanns

Usch usch usch... Jag mår piss, både psykiskt och fysiskt. Men så får man väl inte säga egentligen för allt ska väl bara vara bra och alldeles fantastiskt. Men så är det i alla fall inte.

Imorse tog jag en morgonpromenad. Skönt att få skingra tankarna en stund. Daniel sov vidare, som en klubbad oxe. När jag kom hem gjorde jag kaffe och satte mig ner och gluttade lite i "Sexualpolitiken" igen, inte blev jag klokare av det.

Gjorde mig iordning och sen begav jag och Daniel (han hade alltså oxå vaknat och så nu...) ner till Universitetbiblioteket så att jag kunde kopiera lite.

När vi kom hem blev det städning och så bakade jag en kladdkaka. Några timmar senare kom John och Elin på besök. Det var nice, även om jag inte riktigt är på så socialt humör. Vill ändå inte vara ensam, vilket jag är just nu. Eller ja, det känns som att jag är det ganska ofta. Ibland känns det som att jag inte finns, som att jag står stilla och allt annat runtomkring fortsätter att röra sig, som om jag inte fanns. En konstig känsla.

Ja, inte bra det här... Faen oxå...  Jag får väl utveckla det hela någon annan dag för jag orkar inte just nu. Ni får väl läsa lite mellan raderna så länge, eller något...

Kommentarer
Postat av: Annika

Gumman! Jag tänker på dig hela tiden. Kom ihåg det när du är känner dig ensam, och slå en signal om du vill! Kram

2007-09-17 @ 07:46:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback